Din webbläsare stöds inte!

Uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

×

Objekt i din nedladdningsmapp

Nedladdningsmappen är tom
objekt i nedladdningsmappen

!

Grundläggande krav för hälsosam inomhusluft

Använda byggnader som ett sätt att påverka hälsan hos framtida generationer

Vi tillbringar i genomsnitt ca 90 % av vår tid inomhus och andas in ca 12000 liter luft varje dag. Vi antar även att luften inomhus är ren och inte har någon negativ inverkan på hälsan. Det är förvånansvärt att se hur lite de flesta vet om inomhusluftens kvalitet på arbetsplatsen. Viktiga variabler som luftfuktighet, mängden CO2 eller VOC-koncentration mäts nästan aldrig.

Belimo kontaktade teknikkonsulter och experter inom ventilationsbranschen runt om i världen för att ta reda på vilka prioriteter som gäller för hälsosam inomhusluft. Under processen fastställdes 7 viktiga faktorer för att säkerställa hälsosam inomhusluft i byggnader som inte används som bostadshus.

1. Consequent and reliable measurement, display and monitoring
2. Accurate amount of air to the zone and controlled removal of contaminated air
3. Well-designed air dilution and air-flow pattern
4. Active pressurisation of envelope and spaces
5. Correct temperature and humidity conditioning
6. Effective filtration
7. Precise control of outside air

1. Konstant mätning av inomhusluftens kvalitet

Luftfuktighet, CO2-halt och VOC-koncentration ska helst mätas med givare så att luftkvaliteten kan övervakas. Detta är viktigt eftersom endast uppmätta variabler kan regleras. Med tanke på detta bör både mätning och indikering av dessa värden vara de lägsta kraven för mätning av inomhusluftens kvalitet.

Luftfuktighet
Den relativa luftfuktigheten inomhus bör vara mellan 40 och 60 %. Ju högre luftfuktigheten är desto större blir dropparna, vilket innebär att de inte kan färdas lika långt som tidigare. Små droppar, å andra sidan, kan färdas genom stora öppna kontorsutrymmen. Risken att smittas av bakterier eller virus är avsevärt högre i torr luft, eftersom slemhinnorna torkar ut och försvagar immunsystemet.

CO2
En CO2-koncentration över 1000 ppm (parts per million) minskar hjärnans koncentrationsförmåga; vid värden över 2000 ppm blir det allt svårare att koncentrera sig, man blir trött eller får huvudvärk. CO2-koncentrationen i inomhusluften är en utmärkt indikator på om det finns risk för biologisk förorening, till exempel av COVID-19-virus. Man kan anta att risken från smittsamma aerosoler är hög om CO2-värdet är högt på grund av att många människor vistas i samma område och luftväxlingen är liten.

VOC
Flyktiga organiska föreningar (VOC) är organiska föreningar som kommer från olika källor som parfym, färg, skrivare, mattor, byggnadsmaterial och rök.
Även låga koncentrationer av VOC kan framkalla irriterade slemhinnor (ögon, näsa och luftvägar) samt huvudvärk, trötthet och illamående.

Det är viktigt att de här variablerna mäts med lämpliga givare så att rätt åtgärder kan vidtas, till exempel ventilation, luftrening eller luftbefuktning.

2. Försörja och leda ut exakt mängd luft i ett område

Centrala ventilationsaggregat försörjer normalt flera områden i byggnaden med luft. Det är viktigt att varje rum försörjs med exakt rätt mängd frisk luft. Om antalet människor i rummet ökar, till exempel i större mötesrum, bör luftförsörjningen regleras i förhållande till det. Den förorenade luften måste ledas ut ur rummet. För att detta ska säkerställas måste områden och rum försörjas separat med variabel luftmängd (VAV). Om till exempel en rumsgivare detekterar hög CO2-halt öppnas VAV-enheterna och rummet fylls med frisk luft.

3. Optimal luftfördelning i rummet

Den avgörande faktorn för lufthygien är sättet som luften strömmar in i rummet på och hur den leds ut igen. Helst ska friskluften strömma nerifrån och upp förbi en person och leds sedan ut ur rummet. Inomhusluften får inte virvla runt i rummet flera gånger eller samlas i vissa områden i rummet. Moderna luftflödessimuleringar kan användas för att ingående studera vanliga flödesmönster i ett rum. Rätt konstruerade luftutsläpp som är rätt placerade och rätt riktade kan förebygga problem med lufthygienen.

4. Rätt övertryck och negativt tryck

Lufthygienen i ett rum påverkas även negativt av oönskade luftströmmar som kommer in i ett område utifrån (till exempel från en hårt trafikerad gata) eller från andra rum (till exempel en matsal). Det här förekommer vanligtvis när lufttrycksförhållandena inte är korrekt balanserade. Särskilt spridningen av aerosoler som innehåller covid-19 i byggnader är ett hett ämne just nu när man diskuterar korskontaminering mellan olika rum. Att använda VAV-regulatorer för till- och frånluften inomhus och olika differenstryckgivare och regulatorer för olika områden kan förhindra att sådana oönskade luftströmmar bildas.

5. Rätt temperatur och luftfuktighet

I ett centralt ventilationssystem kan tilluften regleras ganska exakt till önskad temperatur med ett värme- eller kylaggregat. Reglerenheter av hög kvalitet garanterar att detta inte bara görs noggrant utan även energieffektivt.

Även luftfuktigheten är en viktig faktor för hälsosam inomhusluft. Om aerosoler eller virus som finns i ett rum kommer i kontakt med torra slemhinnor är risken för infektion väldigt hög. Korrekt befuktning av tilluften (40–60 % relativ luftfuktighet) är en viktig faktor för säker inomhusluft.

6. Rätt luftfiltrering

För att damm inte ska komma in genom tilluftskanaler måste filter installeras i luftbehandlingssystemet. I system där en del av frånluften blandas med tilluften igen måste lämpliga filter användas för att förhindra smittspridning av mikrober (HEPA-filter H13 enligt EN1822:2009). Tryckgivare och dynamisk luftflödesmätning kan användas för att övervaka filtrens effektivitet. Om filtrets kontaminering ökar, ökar även tryckfallet i filtret. Genom att mäta det volymetriska flödet genom filtret kan man fastställa relativt exakt om och när filtret måste bytas.

7. Rätt mängd utomhusluft för byggnaden

Många mindre och medelstora byggnader som inte fungerar som bostadshus har ingen automatiserad friskluftsförsörjning. Man antar ofta att det räcker med att vädra då och då. Om man inte gör det kan koncentrationen av smittsamma aerosoler öka stort. Ett ventilationssystem med central luftkonditionering bör vara en del av standardutrustningen när nya byggnader planeras eller vid renoveringar.

Få mer information om inomhusluftens kvalitet och hur den påverkar hälsan av Martin

V�nligen acceptera preferenser-cookies f�r att se den h�r videon.

Inverkan av inomhusluftens kvalitet på vår hälsa

Människor tillbringar ungefär 90 procent av sin tid inomhus och andas 12000 liter luft varje dygn. Därför är det viktigt att förstå vilket enormt inflytande inomhusluftens kvalitet har på vårt välbefinnande. Belimo delar med sig av sina djupa kunskaper om inomhusfukt, flyktiga organiska föreningar (VOC) och centrala luftbehandlingssystem och ger värdefulla förslag när det gäller din hälsa.

En studie om inverkan av luftkvalitet i skolor

Plattformen MeineRaumluft.ch samarbetade med lärarförbundet i Zürich (Zürcher Lehrerverband) och lungorganisationen i Zürich (Organisation Lunge Zürich) för att undersöka hur luftkvalitet påverkar elever och lärare. I november 2016 installerade MeineRaumluft.ch mätanordningar i fler än 250 klassrum.

Läs studien för att se hur lärarnas och elevernas ventilationsrutiner påverkades genom att mätanordningar installerades.

Användning av våra produkter

Givare från Belimo – grunden för komfort

Belimos HVAC-givare erbjuder överlägsen tillförlitlighet, installeras enkelt och integreras smidigt i större fastighetsautomationssystem. Den innovativa och verktygsfria kapslingskonstruktionen möjliggör snabb installation, enkel igångkörning och ger IP65/NEMA 4X-skydd. Produktsortimentet omfattar noggranna givare för mätning av temperatur, luftfuktighet, tryck, CO2 och flyktiga föreningar (VOC) i rör- och kanalapplikationer.

Besök våra lokala webbplatser för mer information: